Och det känns som om de finns överallt, eller hur? Men är det verkligen sant för alla dina kollegor, vänner, eller ens för dig?
Den andra sidan av semestern
“Jag sitter på parkeringen och fulgråter eftersom semestern är 5 minuter bort.”
Det skickade jag till en vän inför semestern ett år.
Semester är INTE något jag ser fram emot. Och min vän dömer inte, försöker inte peppa eller pusha, för hon hade lika gärna kunnat skicka messet själv.
Som funkisförälder (förälder till ett barn med funktionsvariationer) kräver min vardag struktur och förutsägbarhet. Något som sällan infinner sig utan massiv ansträngning. Så när semestern kommer? Ja, då är det den ultimata förändringen i vårt liv där allt ställs på sin spets.
Nu ska rutiner ruckas på en helt annan nivå. Rutiner som i vanliga fall orsakar storm, blixt och dunder bara för att rödljusen till skolan gjorde oss 2 minuter sena.
Tänk då när det inte ens finns en skola att komma för sent till?
Självledarskap i praktiken
För mig innebär semester inte samma sorts ledighet som för andra. Men det har också lett till att jag har utvecklat mitt självledarskap till nya höjder.
Samtidigt är jag långt ifrån ensam om att uppleva den här känslan av panik när det kommer till semestern.
Jag har coachat många chefer vars semesterstrategi innebär att de funderar på "vilket frånvaromeddelande signalerar att jag finns tillgänglig om jag behövs?" De försöker klämma in allt och inget de sista timmarna innan de checkar ut. De loggar in var och varannan dag i mailen samt startar upp allt någon dag innan de sagt att de är tillbaka "för att det känns tryggast så, för att ha koll".
Är det du? Då gissar jag att du just nu svävar en halv meter ovanför den där solstolen vid sommarstugan. Troligtvis känner du inte ens hur spänd kroppen är när du försöker vara närvarande i familjelivet för du har knappt landat från senaste Zoom- eller Teamsmötet.
Receptet för återhämtning
Därför säger jag till dig, chef och HR-ansvarig, som vet att du har mycket att ta tag i efter semestern - här är receptet för en semester som faktiskt ger dig välbehövlig återhämtning:
Fulgråt
- Känn efter hur du mår. På riktigt, och våga se dig själv i spegeln.
- Identifiera vad DU verkligen behöver. Inte familjen eller din partner. DU!
- Öppna upp för någon som inte dömer, inte peppar eller pushar, utan bara lyssnar.
Nej, du behöver självklart inte gråta som jag gjorde när jag messade min vän. Poängen med rubriken och punkterna är att inte vara rädd för att utforska och förstå dina känslor kring tempot, utmaningarna och möjligheterna på arbetsplatsen, och hur du vill hantera dem både i ditt yrkesliv och privat.
Öka tempot!
- Kom ut i naturen även om du inte känner för det!
- Ta ett träningsvarv fastän det inte finns tid!
- Ät gott, hälsosamt och njut av livet!
Det är när du känner dig överväldigad och har sprungit för snabbt för länge som det är dags att öka tempot men på rätt sätt. Inte genom att göra mer av samma, men heller inte genom att tro att semestern och grillkvällarna i sig kommer att göra en massiv skillnad.
När mitt funkisliv är extra intensivt, som under semestern, så ökar jag tempot rejält. Jag dubblar antalet promenader, är strikt med sömnen och tar min te själv på altanen i solen som en icke-förhandlingsbar del av min vardag.
Så mitt tips är helt enkelt här och nu att ”fulgråta och öka tempot” för att få ledigheten du förtjänar, så att du har energi nog att designa om förutsättningarna inför nästa år.
För vill du ha semester med riktig njutning och återhämtning, då behöver medvetenheten, verktygen och förutsättningarna designas för det HELA året.
ALLT gott,
Sofia
Din wingwoman i organisationsförändring
